Promenaden

På min promenad följde jag nya vägar som ledde till en underbart vacker skog där bofinkar, rödhakar och koltrastar tävlade om vem som kunde sjunga vackrast i solskenet. Intill skogen låg ett bostadsområde med de vackraste husen och trädgårdarna. Jag undrar vilka som bor där, om de är glada eller sorgsna i sina hjärtan? De som bor där kanske ser sig om i sina vackra hem och sina vackra trädgårdar och finner en liten diamant. En diamant som gnistrar starkt av lycka i deras vardag.

Jag vandrade vidare på min promenad och mötte en vitspräcklig ståtlig tupp som spatserade omkring med sina ivrigt kacklande bruna hönor. Jag mötte en gammal ålderstigen man med käpp som sa: Kalimera och jag såg solen spegla sig i hans ögon.

Intill stigen satt en kattmamma med sina ljuvliga kattungar och njöt av den soliga morgonen. Det doftade precis som i min barndom, trygghet, hemma i huset på landet intill skogens kant.

Jag styrde stegen upp mot det lilla kapellet där jag tände ljus för mina närmaste. Lågorna fladdrade stilla i vinden och viskade till mig: Tro på framtiden, tappa inte hoppet för störst av allt är kärleken! 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s