Söndag

Morgonens kylslagna luft är fortfarande krispig. Flikar av blå himmel försöker tränga fram bakom de gråvita molnen som dröjer sig kvar sedan gårdagens ihållande regnväder. Fåglarna kvittrar glatt och välkomnar den nya dagen. En helt ny dag ligger framför oss och väntar på att bli fylld av liv. Vad du och jag gör av denna dag är helt upp till oss.

Varje dag gör vi olika val. En del val blir kanske inte så lyckade som andra, men vi har trots allt försökt. Mina val kanske inte är desamma som dina, men vad gör det? Vem håller i pekpinnen och säger vad som är rätt eller fel, klokt eller dumdristigt? Kanske vår egen domare som vi har boende i våra bröst. Eller så kan det vara någon annans domare som vi lyssnar till istället för att lyssna på oss själva.

Kanske behöver vi lite mer tystnad i våra liv. I tystnaden uppstår många tankar. Tankar som du kan låta komma och sedan låta gå. Tystnaden är balsam för själen. Den lägger sig som mjuk bomull kring ditt hjärta. Var inte rädd, tystnaden vill dig inget illa. Och om du är riktigt tyst kan du höra hur tystnaden talar till dig.

Den här söndagen ska jag försöka fylla med glädje och kärlek och lite tystnad. Den här söndagen, som är den sista söndagen här på ön innan jag beger mig till det kalla landet uppe i norr för att arbeta. Avsked, tårar och smärta kommer att vara en del av mig, igen. I fotspåren av Greklandskrisen leder min stig ingen annanstans än tillbaka till Sverige. För en tid, lång eller kort? Tiden får utvisa och kärleken kommer att vinna.

Under olivträdet kommer jag inte att sitta denna sommar. Jag vet att min siameskatt Sam kommer att sitta där, blicka ut över nejden och låta de solstrålar som letar sig ner genom bladverket värma hans päls. Jag vet att han kommer att rulla ihop sig till en liten boll där under trädet och sova en stund i värmen. Sedan kommer han att vakna och vara fylld av energi, sträcka på sin smala kropp med svansen rakt upp. Han kommer att spatsera stolt efter sin siesta under olivträdet och kanske fånga en gräshoppa eller två på sin väg tillbaka till huset. Och fåglarna kommer att viska de mest fantastiska berättelser i hans öron.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s