Grå söndag

Himlen är grå, likt en grå filt lägger den sig över vår stad. Vinden tjuter genom de otäta fönstren. Jag ser från vårt hus hur havet vräker sig in över land med sina skummande vågor. Det är vinden som bjuder upp havet och regnet till dans. Regnet vilar sig dock inför nästa häftiga skyfall. Temperaturen visar på 12 grader utomhus och fantastiska 16.5 grader inomhus.

Jag har avslutat min frukost och min kära siameskatt Sam ligger i mitt knä som vanligt. Värmen från hans lilla kattkropp sprider sig och värmer mina frusna ben. På Facebook läser jag om vad vänner ätit till middag igår och om SVT:s nyheter om finalen i Melodifestivalen.

Jag ser på de grekiska nyheterna om tusentals och åter tusentals människor som sover på kartongbitar direkt på asfalten eller i leran, en del under bar himmel, andra i blöta små tält utan filtar. Jag ser också om hur människor slår sig blodiga för en  bit bröd och kanske en frukt då volontärer och hjälporganisationer delar ut mat.

Jag får mig berättat av föräldrar till ungdomar om hur deras barns drömmar slås i spillror då det i Grekland krävs stora summor pengar för att överhuvudtaget kunna studera vidare och nå drömmarna om att bli läkare, veterinär eller advokat. Pengar som inte finns.

På svenska nyhetssidor läser jag om dödsskjutningar mellan rivaliserande gäng i Stockholm, Göteborg och Malmö. Och jag läser om skolbarn i Sverige som får svälta i skolan då deras föräldrar anser att skolmaten är under all kritik.

Här ser jag människor leta mat och bortslängda saker i soptunnorna varje dag. Jag ser människor som arbetar för 500 euro i månadslön för att kunna ha mat på bordet. Men till att värma upp sina hus och till andra räkningar räcker pengarna inte till.

Jag läser om levande hundar och katter som stängs in i kartonger och slängs i soptunnorna för att de som en gång ägde dem inte har råd att ta hand om dem längre.  Och jag ser barn dagligen som tigger. Nu vill de inte längre ha pengar utan de ber om en liter mjölk.

Jag ser ett Europa som en gång hade drömmar. Ett Utopia som snart inte längre finns.

 

Annonser

2 reaktioner på ”Grå söndag

  1. Så tungt. Så mörkt ang fattigdom….olikheter… det man tar för givet…det man glömmer….. viktigt att försöka se och komma ihåg och visa tacksamhet oxh medmänsklighet….. Kram
    Sandra

    Gilla

    • Ibland tungt att se hur vår värld är, med all dess fattigdom och lidande. Men vi måste också försöka se det ljusa och positiva som trots allt finns.
      Kramar tillbaka.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s